söndag 9 augusti 2015

1 ÅR AV SAKNAD

9 augusti 2015. Ett år har på något sätt passerat sedan dagen du försvann från oss. 

Dagen då en del av oss dog också med dig. 



Snart ska vi åka till graven. Stå vid din fina gravsten som äntligen har kommit på plats men som samtidigt gör det hela så mycket mer definitivt. Vi ska stå där tillsammans och ännu gång försöka förstå den grymma verklighet vi lever i. En verklighet utan dig.

Jag skulle göra vad som helst för att få hålla din hand igen. Krama dig. Höra din röst och ditt skratt.

Bara få känna mig hel en gång till.








6 kommentarer:

  1. Matilda sjöberg9 augusti 2015 11:02

    Det känns så tomt. Jag känner igen mig i det du skriver, jag önskar att man bara fick hålla om Johan igen. Vara med honom. Jag tänker på er Sandra och önskar livet var annorlunda. Att Johan vore här. ❤️

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaa man önskar så mycket att det gör ont att livet var annorlunda. Tack fina du ❤️

      Radera
  2. ❤️❤️Mina tankar har varit hos er alla hela den här veckan , tänker på hur ni hade det då , hur ni strävade på allihop utan att veta när var och hur Att det idag är ett år sedan känns helt overkligt och frågan är fortfarande Varför Varför ??? Kramar till er alla ❤️❤️

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack ❤️ jaa det känns så konstigt att det har gått ett år. Vi hade konstigt nog en ganska bra vecka då. Johan fick äntligen komma hem efter flera veckor på sjukhus. Men vi visste inte hur otroligt kort tid vi hade kvar tillsammans. Ovissheten och rädslan fanns där hela tiden. Även om man inte på sätt ville inse verkligheten och ge upp.

      Radera
  3. Svar
    1. Tack fina du ❤️

      Radera